En kropp av ljus genom mörkret
Öppet fredag–söndag kl 13–16, t.om. söndag 22 maj.
Gotlandsgatan 76, Stockholm. Buss 3 och 76 till Gotlandsgatan eller tunnelbana till Skanstull
Gotlandsgatan 76, Stockholm. Buss 3 och 76 till Gotlandsgatan eller tunnelbana till Skanstull
När jag tänker på Mette Wides bildvärld kommer jag samtidigt osökt att tänka på en dikt av den danske poeten Michael Strunge. Den heter ”Det finns en kropp av ljus genom mörkret”. Den beskriver ett slags nattligt tillstånd. Poeten skildrar ett förhöjt och förtätat ögonblick och en absolut närvaro. I en strof sker en beskrivning av rummet: ”Från radion strömmar / de nya elektriska vågorna / med silversvarta ljud likt rostig krom. / Fönstret har nästan immat igen / och enskilda droppar bildas och kilar. / Växterna i karmen står tysta i rytm / och pekar med bladen mot regnskogen.” I diktens slutrad vidgas rummet mot kosmos: ”Det finns en kropp av ljus genom mörkret”.
I Mette Wides bildvärld möter jag en liknande rörelse från det nära och påtagliga ut mot en oändlig rymd. Likaså uppstår det ofta ett slags svävning mellan mikro- och makrokosmos. Det kan kännas som att själv förminskad till mikroskopisk storlek färdas inne i en kropp som i Sciencefiction-äventyret ”Den fantastiska resan” av Isaac Asimov. Men vissa blickfång kan också slunga medvetandet långt ut i rymden. Eller så tänker jag mig ett tredje, ett slags psykonautisk upplevelse av en inre mental rymd där det omedvetna upplevs som lika oändligt som den yttre världsrymden.
Det här är ett måleri som präglas av naturlagar och kaoskrafter som sätts i spel. Konstnären fungerar som katalysator och styr också skickligt processen i den ena eller andra riktningen.
Mette Wide arbetar ibland även med collagemetoden. Jag har alltid gillat det där när konstnärer sätter saxen i befintliga bilder och klipper upp verkligheten. Den visuella motsvarigheten till författarnas cut-up-metod där orden i existerande texter får nya funktioner. I detta klippande ligger ett uppenbarande. Det gör det också i färger som får rinna och flöda. Det är som ett slags avtäckande av tidigare väl förborgade hemligheter. Men vad som är så anslående i vissa av de akrylmålningar Mette Wide skapat på senare tid är ljusupplevelsen: ”En kropp av ljus genom mörkret.” Det är en fantastisk resa hon inviterar oss till!
I Mette Wides bildvärld möter jag en liknande rörelse från det nära och påtagliga ut mot en oändlig rymd. Likaså uppstår det ofta ett slags svävning mellan mikro- och makrokosmos. Det kan kännas som att själv förminskad till mikroskopisk storlek färdas inne i en kropp som i Sciencefiction-äventyret ”Den fantastiska resan” av Isaac Asimov. Men vissa blickfång kan också slunga medvetandet långt ut i rymden. Eller så tänker jag mig ett tredje, ett slags psykonautisk upplevelse av en inre mental rymd där det omedvetna upplevs som lika oändligt som den yttre världsrymden.
Det här är ett måleri som präglas av naturlagar och kaoskrafter som sätts i spel. Konstnären fungerar som katalysator och styr också skickligt processen i den ena eller andra riktningen.
Mette Wide arbetar ibland även med collagemetoden. Jag har alltid gillat det där när konstnärer sätter saxen i befintliga bilder och klipper upp verkligheten. Den visuella motsvarigheten till författarnas cut-up-metod där orden i existerande texter får nya funktioner. I detta klippande ligger ett uppenbarande. Det gör det också i färger som får rinna och flöda. Det är som ett slags avtäckande av tidigare väl förborgade hemligheter. Men vad som är så anslående i vissa av de akrylmålningar Mette Wide skapat på senare tid är ljusupplevelsen: ”En kropp av ljus genom mörkret.” Det är en fantastisk resa hon inviterar oss till!
Clemens Altgård
 |
| BAREN! |
